En av veckans höjdpunkter var helt klart resan jag gjorde till tidigare liv. I samband med en kurs jag går fick jag och en annan deltagare i läxa att resa till våra gemensamma tidigare liv. Kraftfullare upplevelse får jag leta efter i minnet.
Kanske den där krigarsvetthyddan jag var med om för över 15 år sedan? Eller när jag förkroppsligade Valfreja i ceremoni för några år sedan, och knappt kunde komma tillbaks eftersom en del av mig inte ville tillbaka alls. Kanske när jag blev vittne till en gruppvåldtäkt i Kongo och för en sekund lämnade min kropp? Eller när jag återigen gjorde det vid mitt självmordsförsök för ca tio år sedan?
Jag vet inte. Men jag vet att denna upplevelse kommer stanna kvar i mig som en av de starkaste erfarenheterna i mitt liv. Jag såg den andra personens minnen där även jag var med. De flesta var bilder av oss i ceremoniella sammanhang där vi arbetade tillsammans med antingen helande eller i mer rituell setting. Det var också bilder från vår gemensamma barndom, vid vissa tillfällen var vi vänner, vid andra nedslag genom historien var vi syskon.
Dels var det ju en upplevelse bara att göra en sådan resa! Det var också något utöver det vanliga eftersom jag använde allt jag tidigare lärt mig och blev tvungen att strunta i eventulla röster om dåligt självförtroende som annars gör sig hörda i tid och otid. Jag blev tvungen att kliva in i mitt starka trygga jag och ta kommando över mig själv. (Note to self: borde vara där oftare!) Det var också något utöver det vanliga eftersom det faktiskt gick! Jag hittade den andra personen och hens minnen, och fick tydliga bilder av hur vi känt och arbetat tillsammans över många olika liv. Våra livstrådar är sammanvävda.
En ska ska tilläggas: Vi känner inte varandra i detta liv, något som ökar på känslan av ”awe” och känslan av att vara nära något mäktigt och större än jag själv. Och slutligen; ett råd till dig som läser – företa inte en resa till någon annans minnen om du inte har den personens tillstånd. Respektera andras privatliv, och kliv inte rakt in.
Vi hör alla samman, ja, men det finns fortfarande något som heter privat sfär.
Lämna en kommentar